torsdag 3 november 2011

Barnplågeri

Eller babyplågeri egentligen. Trodde jag sku gå itu/flippa/lägga ner mig och skrika jag också nyss. En baby som bara sov en stund  på morgonen  då han har svårt att komma till ro i vagnen då vi är på vift. En baby som kanske är hungrig JUST då man försöker laga middag så inte det utbryter panik bland de äldre och så att inte läggningstiden förskjuts. En baby som illvrålar hela den evighetslånga (känns det ju som) tiden man står där och försöker kocka och koncentrera sig så inget bränns vid eller glöms bort. Igen. Han har störtvrålat nu säkert tre kvällar i rad precis då jag ställt mig vid spisen. Inget hjälper. Inte famn, inte en bit mat eller dricka. Inte ens brödernas fjantteri. Illa, illa och mammahjärtat bultar i halsgropen och huvudet fylls av fula ord. Stackars liten. Men nu sover han. O oj så jag hoppas han sover lite bättre i natt. Snälla!?

2 kommentarer:

  1. Vi har det precis lika just nu, det är jobbigt. Han är inte nöjd med något och skall vara i famnen hela tiden. Som tur sover han ändå bra om natten.

    SvaraRadera
  2. Igår provade jag tom. laga mat med honom i kanga"påsen" men nej, inte dög det heller. Jobbigt. Det känns ju så hemskt att bara låta honom vråla där med tårarna sprutandes, röd i ansiktet. Men nog måste vi ju få mat på bordet också! Kära små sötisar.Att livet kan vara svårt för dem ibland. Har sagt det flere gånger, att det är tur för honom att han är så söt! ;)

    SvaraRadera

Blir så glad för varje kommentar! :)